Hjärntrappan - så tar du dig tillbaka efter en hjärnskakning
Hjärnskakningar inom idrotten är tyvärr vanligt och kan, i värsta fall, ge minnesstörningar, huvudvärk och andra neurologiska symtom. I vissa fall kan besvären bli långvariga.
Hjärntrappan 2.0 bygger på aktuell forskning om hjärnskakning och återgång till idrott. Den visar att total vila inte längre rekommenderas efter en hjärnskakning. I stället bör återhämtningen börja med relativ vila, lugna vardagsaktiviteter och stegvis ökad fysisk aktivitet.
Hjärntrappan ger vägledning för hur du kan komma tillbaka till träning och tävling på ett säkrare sätt efter en hjärnskakning. Målet är att öka belastningen steg för steg, samtidigt som risken för en ny huvudskada minimeras.
Hjärntrappan är i första hand framtagen för vuxna idrottare. För barn och unga kan återgången behöva anpassas mer efter skola, vardag och hur barnet mår.
Hjärntrappans sex steg
Relativ vila och tidig aktivitet
Under de första 24–48 timmarna efter en hjärnskakning rekommenderas relativ vila.
Det innebär att du undviker aktiviteter som tydligt förvärrar symtomen, men att du samtidigt fortsätter med lugna vardagsaktiviteter i den mån du klarar av det.
Fysisk aktivitet är viktigt för att påbörja återhämtningen. Ta därför gärna korta promenader och utför enklare sysslor som inte ökar dina besvär.
Under de första dygnen bör du begränsa skärmtid och andra aktiviteter som innebär mycket intryck för hjärnan.
Mål: Påbörjad återhämtning och successiv återgång till normala vardagsaktiviteter.
Pulshöjande aktivitet
Efter 24–48 timmar med relativ vila är det dags att successivt öka den fysiska aktiviteten. Promenader, cykling, lätt jogging eller enklare styrketräning är lämpliga aktiviteter.
Viss symtomökning är tillåten. Du behöver inte vara symtomfri för att träna. Symtomen får öka något under aktivitet men efter träningen ska den återgå till ungefär samma nivå som före passet inom några timmar.
Om symtomen ökar för mycket eller inte klingar av som förväntat bör nästa träningspass genomföras med lägre intensitet.
Mål: Klara måttlig pulshöjande aktivitet utan kvarstående symtomökning.
Grenspecifik individuell träning utan riskmoment
I det här steget kan du börja med din grenspecifika träning, men utan risk för kontakt, kollisioner eller nya slag mot huvudet.
Till exempel skridskoåkning i ishockey eller löpning och teknikövningar i exempelvis fotboll/handboll. Träningsintensitet och träningsmängd ska anpassas efter din ”normala” kapacitet. Undvik situationer som innebär risk för direkta slag mot huvudet eller som kan utsätta hjärnan för indirekta krafter (exempelvis kollision med annan idrottare).
Kombinera gärna konditions-, styrke- och idrottsspecifik träning under detta steg. En mindre symtomökning är fortfarande acceptabel, förutsatt att besvären återgår till ungefär samma nivå som före träningen inom några timmar.
När du kan genomföra träningen utan symtom under eller efter aktivitet är du redo att gå vidare till nästa steg. Om symtom kvarstår fortsätter du att träna på denna nivå tills du är symtomfri.
Mål: Lägga till rörelse utan risk för ny huvudskada.
Träning utan kontakt
Nu kan du fortsätta med din grenspecifika träning med övningar utan kroppskontakt.
Om du idrottar inom en lagidrott kan du nu delta i ordinarie träning tillsammans med laget och träna på full intensitet men utan att du riskerar kontakt, kollisioner eller slag mot huvudet.
Om du varit symtomfri under och efter träning kan du nu träna med full belastning och intensitet men undvik fortfarande riskmoment.
Det innebär att du nu kan fortsätta med din grenspecifika träning med övningar utan kroppskontakt. Du kan också börja med lätt styrketräning.
Om symtom uppstår på nytt, gå tillbaka till steg 3.
Mål: Genomföra full träning utan symptom och utan risk för ny huvudskada.
Full träning utan begränsning
I det här steget kan du utföra din grenspecifika träning med övningar med kroppskontakt.
Träningen genomförs utan några särskilda begränsningar och ska motsvara den belastning du normalt utsätts för i din idrott. Om du till exempel spelar hockey kan du ge och ta kroppstacklingar. Spelar du fotboll får du nicka i detta steg.
Det rekommenderas att du genomför flera träningspass på denna nivå utan symptom innan du återgår till tävling eller match.
Om symtom uppstår på nytt, gå tillbaka till steg 3.
Mål: Genomföra full träning utan symtom eller begränsningar.
Återgång till match och tävling
När du är klar med steg 5, är helt symtomfri och inte har fått några symtom av full träning får du återgå till full aktivitet.
Om möjligt ta beslutet att återgå till tävlande med medicinskt kunnig personal om du känner dig osäker.
Om symtom uppstår på nytt, gå tillbaka till steg 3.
Mål: Full och säker återgång till match och tävling.
Hjärntrappan för dig som rider
För ryttare finns särskilda saker att tänka på efter en hjärnskakning. Du bör till exempel inte sitta upp igen förrän du har fått tillbaka bra balans och koordination.
Svenska Ridsportförbundet har tagit fram en egen hjärntrappa för ryttare, med sex steg tillbaka till sadeln.
Läs mer på Svenska Ridsportförbundets sida om Hjärntrappan för ryttare
Hjärntrappan för barn och unga
Hjärntrappan är framtagen för vuxna, men kan också användas som stöd för barn och unga. Då kan återgången behöva gå långsammare och anpassas efter hur barnet mår.
För barn handlar återgången inte bara om träning och idrott. Skola, skärmtid, läxor och sociala aktiviteter kan också påverka återhämtningen. Därför kan det vara bra att planera återgången stegvis och följa hur symtomen förändras.
Rekommenderat är att även informera skolan n om hjärnskakningen så att de kan anpassa skolgången de första dagarna.
Läs mer om återgång till skola och vardag efter hjärnskakning på Neurokursers sida om återgång till skola och jobb.
Har du fått hjärnskakning?
Du kan få hjärnskakning om du får ett hårt slag mot huvudet eller kroppen så att hjärnan påverkas. Det kan till exempel hända vid en fallolycka, en tackling eller en kollision.
Vanliga symtom är huvudvärk, yrsel, illamående, kräkningar, minnesluckor, förvirring och ovanlig trötthet. Symtomen kan komma direkt, men ibland märks de först efter flera timmar.
Avbryt alltid aktivitet direkt om du misstänker hjärnskakning. Det kan vara svårt att själv avgöra hur allvarlig skadan är.
Då ska du söka akut vård
- Om du har förlorat medvetandet.
- Börjar kräkas efter olyckan.
- Får huvudvärk som blir värre.
- Har mycket ont i nacken eller svårt att röra nacken.
- Ser dubbelt eller får synbortfall.
- Blir mycket trött eller svår att väcka.
- Får kramper.
- Får domningar eller svaghet i armar eller ben.
- Får problem med tal, syn eller balans.
- Verkar förvirrad eller beter sig annorlunda.
Kontakta vården
Ring 1177 om du misstänker hjärnskakning och behöver hjälp att bedöma symtomen eller få råd om var du ska söka vård.
Läs mer om hjärnskakning på 1177
Artikel publicerad: april 2019
Uppdaterad: 23 juni 2026

Artikel
Projekt Knäkontroll
Vi jobbar tillsammans med Svenska Fotbollförbundet för att unga idrottstjejer ska slippa svåra knäskador – läs mer om hur.

Skadeförebyggande
Råd och Vård för idrottsskador
Tjänsten Råd och vård för idrottsskador ingår i idrottsförsäkringen och är till för både aktiva och ledare.

