Barn och sömn

Ett barn sover 15-18 timmar per dygn under första levnadsåret. Spädbarn har ett större behov av sömn för att hjärnan utvecklas i snabb fart och barnet får många nya upplevelser. Detta kräver mycket energi från barnet.

Att sova tillsammans med ditt barn kan vara väldigt mysigt men om ditt barn är under 5 månader kan det öka risken för plötslig spädbarnsdöd. När ni sover tillsammans ökar värmen och det kan få barnet att tro att det är tillbaka i livmodern och att det därför slutar att andas.

Vi rekommenderar att barnet sover i egen säng. Placera gärna spjälsängen bredvid er säng för att ha närhet till barnet.

Forskning från många olika länder visar att risken för plötslig spädbarnsdöd minskar om ett spädbarn sover på rygg fram tills att barnet själv kan rulla från mage till rygg. När barnet sover på rygg kan övre delen av luftvägarna hållas öppna bättre.

Plötslig spädbarnsdöd är ovanligt men många föräldrar känner oro att det ska hända. Det är vanligast att det händer före sex månaders ålder. Det går inte att se några tecken på barnet innan det händer utan det sker tyvärr plötsligt och oväntat.

Separationsångest, som också kallas för åttamånadersångest, är en fas barnet går igenom då det vill ha extra närhet från dig och kan få svårt att sova utan din närvaro. För att undvika den här fasen eller lindra den ska du följa barnets kvällsrutin precis som vanligt och säga god natt. 
 
Att smyga ut ur ett sovrum har ofta omvänd effekt om ditt barn märker att du är borta.

Ett spädbarn sover större delen av dygnet och till stor del på andra platser än i sängen, så som i barnvagnen, förälderns famn eller i soffan. Men det är i sängen som en stor del av de nattliga rutinerna sätts både för dig och barnet. Vi rekommenderar att du kontrollerar att barnsängen uppfyller de krav som Konsumentverket ställer på barnsängar. 

Avståndet mellan spjälorna i barnsängen ska vara mellan 45 och 65 millimeter. Annars finns det en risk att barnet fastnar över bröstkorgen om det försöker ta sig ut med fötterna före. Komplettera också barnsängen med ett spjälskydd. Trots att det bara är några centimeter mellan spjälorna fastnar barn lätt med armar och ben.

Enligt Konsumentverket ska en småbarnssäng vara märkt med namn, registrerat varunamn eller registrerat varumärke för tillverkare, distributör eller återförsäljare tillsammans med uppgifter som gör det möjligt att identifiera produkten. Det ska också finnas nummer och datum på den standard som sängen uppfyller. 
 
Dessutom ska en linje eller annan märkning finnas på sängens sida för att visa hur tjock madrassen kan vara.

Barn är olika och sömnbehovet kan skilja sig åt från barn till barn. Vissa barn har en högre energinivå och andra barn har behov av mer vila.

Under barnets första levnadsår är sömnbehovet som högst, mellan 15–18 timmar per dygn. Ju äldre barnet blir desto färre timmar sover barnet per dygn.

• Mellan 1–3 år behöver barnet 12–14 timmars sömn.
• Mellan 3–6 år behöver barnet 11-12 timmars sömn.
• Mellan 6–12 år behöver barnet mellan 10–11 timmars sömn.
• Från 12 år och uppåt brukar det räcka med 8–9 timmars sömn.

Vår sömn är väldigt viktig och den är extra viktig för barn och ungdomar eftersom ett tillväxthormon utsöndras när de sover.

Sömnen behövs också för att kroppen och hjärnan ska få chansen att återhämta sig. Det är när vi sover som vår hjärna bearbetar alla våra nya upplevelser och lagrar ny kunskap och minnen. Ju yngre barnet är desto fler nya upplevelser och nya kunskaper behöver bearbetas. Sömnen stärker också vårt immunförsvar.

Det varierar väldigt mycket från barn till barn hur länge de behöver sova middag. De flesta barn har slutat sova på dagen när de fyllt 5 år, men många barn slutar sova på dagen redan vid 2,5–3 års ålder. 

Om du upplever att ditt barn har mindre sömnbehov under natten kan det hjälpa att dra ner på tiden barnet sover under dagen.

En hel natt för ett barn skiljer sig från vad en hel natt är för en vuxen. För ett barn i 1-års åldern är en hel natt ungefär 5 timmar med sömn.

Alla barn vaknar till på nätterna men det som skiljer sig åt mellan barnen är att vissa barn kan somna om själva medan andra behöver hjälp med det. Många barn behöver hjälp att somna om även när de blir äldre.

Om ditt barn har svårigheter att somna inför kvällen kan det hjälpa med en kvällsrutin inför läggning.

Starta kvällsrutinen en timme innan du vill att ditt barn ska somna. Börja med att stänga av alla skärmar och dämpa belysningen i hemmet. Låt barnet äta ett kvällsmål, byta om till pyjamas och avsluta kvällen med en godnattsaga.

Om det fortfarande är svårt att natta kan du aktivera ditt barn mer under dagen, helst utomhus. Dagsljus, frisk luft och rörelse hjälper oss att komma ner i varv inför kvällen.

För mycket tid framför skärmar som tv, surfplatta och mobil kan göra att ditt barn får svårt att somna. Forskning visar att det blåa ljuset vi får från skärmarna sänker vår nivå av sömnhormonet melatonin. Lägre nivå av melatonin gör att vi inte känner av tröttheten lika lätt och sover sämre.

Små barn kan behöva känna närhet från sina föräldrar för att kunna somna om. Vill du att barnet sover själv så kan du pröva att smeka pannan eller kinden tills barnet somnar om.

Om ditt barn använder napp kan du placera flera nappar i sängen så barnet själv kan hitta en napp under natten. Pröva att vänja barnet med en snuttefilt som kan ge en känsla av trygghet.

Är ditt barn äldre och har svårt att somna kan det bero på att han eller hon känner oro över något. Det är bra att prata med ditt barn och se om det är något det funderar över. Att ha sin mobiltelefon i sovrummet kan påverka sömnen negativt, både för yngre och äldre barn.

Nattskräck är ett tillstånd som gör att barnet får ett kortvarigt och plötsligt uttryck för en intensiv skräck och barnet ofta är okontaktbart.

Det är vanligare att det händer när barnen är små då hjärnan utvecklas i snabb takt. Nattskräck kan komma från 1 års ålder och brukar försvinna med åren. Det är väldigt ovanligt med nattskräck när barnet är äldre än 12 år.

De vanligaste tecknen på nattskräck är att ditt barn skriker och visar en intensiv rädsla, att ditt barn är vaket men okontaktbart, ditt barn puttar bort dig eller viftar med armarna när du försöker trösta och att barnet snabbt somnar om igen efter sin attack.

En attack kan hålla i sig i upp till 20 minuter och barnet brukar inte komma ihåg något av händelsen.

Om ditt barn har nattskräck ska du inte väcka det, utan var bredvid tills barnet kan somna om igen.

Om nattskräcken kommer samma tid varje kväll kan du pröva att väcka barnet en kort stund innan attacken brukar komma. Förbered dig genom att skriva ner vilken tid barnet somnade och när attacken kommer under en veckas tid.

När du väcker barnet ska du väcka det väldigt försiktigt bara så att ögonen öppnas lite. Då hinner barnet inte gå ner i djup sömn där nattskräcken kan börja.

När barn går i sömnen befinner sig hjärnan delvis i sömn och delvis i vakenhet. De flesta människor har någon gång varit i det tillståndet men allra vanligast är det bland småbarn då hjärnan fortfarande utvecklas. Det blir sällan ett problem för barnet.

De flesta hamnar i det här tillståndet i första halvan av natten, ungefär 1–2 timmar efter insomnandet. Det är ovanligt att det håller på längre än några minuter. 

Hur ofta det sker är väldigt individuellt. Det kan ske flera gånger under en natt, nästan varje natt eller några få gånger i livet.

För att hjälpa barnet att inte gå i sömnen är det viktigt att barnet har en regelbunden sömnvana och får sova så mycket som det behöver. En bra kost och att barnet inte blir utsatt för stor mängd stress kan också hjäpa. 

Du ska söka hjälp om du upplever att ditt barn börjar skada sig själv eller andra i sömnen, om barnet skriker väldigt mycket och långa stunder eller om barnet börjar äta stora mängder mat i sömnen. Psykologisk terapi eller kognitiv terapi kan vara till hjälp om barnet har problem med att gå i sömnen.

Mardrömmar är väldigt vanligt bland barn. Allra vanligast är det när barnet står inför stora förändringar, när de lär sig nya saker eller har fått många nya intryck på kort tid. Det är också vanligare med mardrömmar när barnet är sjuk.

Yngre barns mardrömmar handlar oftare om fantasier eller rädslor och äldre barns mardrömmar är mer verklighetstrogna och kan handla om saker de oroar sig över eller upplevelser de har haft som har gjort ett stort intryck.

Trösta och håll om ditt barn tills du känner att barnet har blivit lugnare. Om du fortsätter att trösta trots att barnet är lugnt kan du öka barnets rädsla med att tro att det faktiskt finns något att vara rädd för.

Hjälp ditt barn att somna om och prata om mardrömmen dagen efter om du märker att det behövs. Har ditt barn svårt att uttrycka sig kan du be barnet att rita vad drömmen handlar om.

Prata tillsammans om barnets rädslor och försök hitta böcker om rädslorna som ni kan läsa om.

Om ditt barn ofta drömmer mardrömmar och är orolig kan en kvällsrutin hjälpa barnet att känna sig lugn och komma ner i varv.

Det är vanligt att barn har perioder med sämre sömn än vanligt. Barnet kan ha en period av mycket förändringar och mardrömmar som påverkar sömnen.

Vanliga orsaker till att små barn sover oroligt kan vara att barnet är hungrigt, har en infektion, börjar få tänder, har växtvärk, gnisslar tänder eller att en stor förändring har hänt i barnets liv så som att börja förskola.

Hos äldre barn kan sömnproblem bero på för mycket skärmtid sent på kvällarna. Barnet kan också vara stressat, må dåligt, vara i en konflikt eller ha utmaningar med en relation.

Att använda droger och dricka alkohol ger också dåliga sömnvanor.

Det är vanligt med sömnsvårigheter hos barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barn med ADHD eller autism har svårare att komma till ro på kvällarna och har ett större motstånd till att sova.