Barn och sömn

Barns sömn förändras i takt med att de växer. I början styrs sömnen ofta av hunger och närhet, medan äldre barn gradvis får längre sammanhängande sömn och tydligare rutiner.

Variationer i barns sömn är helt naturliga och kan påverkas av till exempel utveckling, sjukdom eller trygghetsbehov. Lugna kvällsstunder och återkommande rutiner kan hjälpa ditt barn att komma till ro.

Hur mycket sömn behöver barn?

Barn har olika sömnbehov och det kan variera både mellan barn och över tid. Generellt behöver små barn mer sömn än äldre barn och vuxna. Under de första levnadsåren är sömnen extra viktig för barnets utveckling, återhämtning och immunförsvar.

Här är ungefär hur mycket sömn barn brukar behöva per dygn:

Ålder

Rekommenderad sömn per dygn

0–1 år

15–18 timmar

1–3 år

12–14 timmar

3–6 år

11–12 timmar

6-12 år

10–11 timmar

Från 12 år

8–9 timmar

Ett barn sover 15-18 timmar per dygn under första levnadsåret. Sömn är viktig för hjärnans snabba utveckling och för att barnet ska orka ta in alla nya intryck.

Närhet kan kännas tryggt, men för bebisar under fem månader ökar samsovning risken för plötslig spädbarnsdöd. Därför rekommenderas att bebisen sover i egen säng. Ställ gärna spjälsängen nära er säng så att barnet har närhet utan att dela sovyta.

När kan bebisar sova på mage?

Forskning visar att risken för plötslig spädbarnsdöd minskar om bebisar sover på rygg, tills de själva kan rulla från mage till rygg. Ryggläge hjälper till att hålla luftvägarna öppna.

Plötslig spädbarnsdöd är ovanligt men inträffar oftast före sex månaders ålder och utan förvarning,

Separationsångest

Separationsångest, ibland kallad åttamånadersångest, är en vanlig fas då barnet vill ha extra närhet och kan ha svårare att somna själv. Försök att hålla fast vid barnets vanliga kvällsrutin och säg god natt som vanligt.

5 tips för spjälsängen – checklista

  • Justera höjden: Välj en spjälsäng med höj- och sänkbar botten som kan anpassas efter barnets ålder och din rygg.
  • Välj rätt madrass: Madrassen ska vara lagom fast, passa sängens mått och följa markeringen för maximal tjocklek.
  • Se över säkerheten: Undvik lösa prydnader i sängen. Avståndet mellan spjälorna ska vara 45–65 mm för att minska risken att barnet fastnar.
  • Kolla märkningen: Sängen ska vara godkänd enligt Konsumentverkets standard och märkt så att produkt, tillverkare och standard går att identifiera.
  • Komplettera vid behov: Ett spjälskydd kan minska risken att barnet fastnar med armar eller ben.

Om ditt barn har svårt att somna på kvällen kan en tydlig och lugn kvällsrutin hjälpa. Börja rutinen ungefär en timme innan läggdags. Stäng av skärmar, dämpa belysningen och varva ner tillsammans. Ett kvällsmål, pyjamas och en godnattsaga kan hjälpa barnet att förstå att det är dags att sova.

Om insomningen ändå är svår kan mer rörelse under dagen göra skillnad. Dagsljus, utevistelse och fysisk aktivitet hjälper kroppen att bli trött på ett naturligt sätt. Skärmar sent på dagen kan påverka sömnen negativt. Det blå ljuset från tv, surfplatta och mobil kan sänka nivåerna av sömnhormonet melatonin och göra det svårare att somna.

Om barnet vaknar på natten och inte kan somna om

Små barn kan behöva närhet för att komma till ro igen. Om du vill att barnet ska sova vidare själv kan du prova att lugnt smeka pannan eller kinden tills barnet somnar om. Har barnet napp kan flera nappar i sängen göra det lättare att hitta en själv. En snuttefilt kan också ge trygghet under natten.

Sömnsvårigheter hos äldre barn

Hos äldre barn kan sömnsvårigheter ibland bero på oro eller tankar som snurrar. Prata gärna med barnet om hur det mår och om något känns jobbigt. Mobiltelefoner i sovrummet kan störa sömnen, både för yngre och äldre barn.

Nattskräck är ett tillstånd där barnet plötsligt visar stark rädsla under sömnen och ofta är okontaktbart. Det är vanligast hos yngre barn, kan förekomma från cirka ett års ålder och brukar minska med tiden. Nattskräck är ovanligt efter 12 års ålder.

Vanliga tecken är att barnet skriker, verkar vaket men inte går att nå, puttar bort dig när du försöker trösta och sedan snabbt somnar om. En episod kan pågå i upp till 20 minuter, och barnet minns oftast inget efteråt.

Så här kan du göra vid nattskräck

  • Väck inte barnet: Stanna lugnt bredvid tills barnet somnar om igen.
  • Försök inte trösta aktivt: Barnet är inte riktigt vaket och kan reagera med motstånd.
  • Se mönster över tid: Om nattskräcken kommer ungefär samma tid varje kväll, skriv ner när barnet somnar och när episoden uppstår under en vecka.
  • Väck försiktigt vid behov: Om mönstret är tydligt kan du prova att väcka barnet mycket varsamt strax innan, bara så att ögonen öppnas lite, för att bryta djupsömnen.

Att gå i sömnen innebär att barnet är delvis sovande och delvis vaket. Det är vanligast hos små barn, eftersom hjärnan fortfarande utvecklas, och är oftast ofarligt. För de flesta barn är det inget långvarigt problem.

Sömngång brukar inträffa under den första halvan av natten, ofta 1–2 timmar efter insomnandet, och pågår sällan mer än några minuter. Hur ofta det sker varierar mycket – från enstaka tillfällen till flera gånger under samma natt.

Så kan du göra om ditt barn går i sömnen

  • Se till att barnet får tillräckligt med sömn: Regelbundna sovtider och tillräcklig vila minskar risken för sömngång.
  • Skapa lugna rutiner: En trygg kvällsrutin, bra matvanor och låg stress kan hjälpa.
  • Väck inte barnet: Led försiktigt tillbaka barnet till sängen om det går upp, utan att försöka få kontakt.
  • Gör sovmiljön säker: Se till att barnet inte kan skada sig, till exempel genom att låsa dörrar eller ta bort hinder.

Sök hjälp om barnet riskerar att skada sig själv eller andra, skriker mycket och under längre stunder, eller börjar äta stora mängder mat i sömnen. Vid behov kan samtalsstöd eller kognitiv terapi vara till hjälp.

Mardrömmar är vanligt hos barn, särskilt i perioder med förändringar, nya intryck eller när barnet är sjukt. Yngre barns mardrömmar handlar ofta om fantasier och rädslor, medan äldre barns mardrömmar oftare är mer verklighetsnära och kopplade till sådant de oroar sig för.

Så kan du hjälpa ditt barn vid mardrömmar

  • Trösta lugnt: Håll om barnet tills det blir lugnt, men fortsätt inte trösta längre än nödvändigt – det kan annars förstärka rädslan.
  • Hjälp barnet att somna om: När barnet känner sig tryggt igen kan du hjälpa det tillbaka till sömnen.
  • Prata i efterhand vid behov: Om mardrömmen sitter kvar kan ni prata om den dagen efter. Har barnet svårt att sätta ord på känslor kan det hjälpa att rita drömmen.
  • Bekräfta och prata om rädslor: Prata tillsammans om det som känns läskigt och ta gärna hjälp av böcker som tar upp barnets rädslor.
  • Skapa lugna kvällsrutiner: En trygg och förutsägbar kvällsrutin kan minska oro och göra det lättare för barnet att komma till ro.

De flesta barn går igenom perioder med orolig eller sämre sömn. Ofta handlar det om något tillfälligt som växer bort av sig självt, till exempel vid utvecklingsfaser, sjukdom eller förändringar i vardagen.

Ibland kan det ändå vara skönt att få stöd. Om sömnproblemen pågår under en längre tid, påverkar barnets vardag eller gör dig orolig, finns hjälp att få.

Du kan söka vård om ditt barn:

  • har sovit dåligt under en längre period
  • har sömnproblem som påverkar humör, ork eller vardag
  • mår dåligt av mardrömmar, även dagtid
  • verkar rädd för att somna eller sover mycket oroligt
  • går i sömnen och det blir ett problem hemma
  • ofta får nattskräckfortfarande har nattskräck efter puberteten

Du kan vända dig till BVC, elevhälsan, vårdcentralen eller en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning för råd och bedömning. Att få stöd tidigt kan lugna både dig och ditt barn.

Har du en barnförsäkring kan den ge extra trygghet, till exempel ekonomiskt stöd vid sjukdom, olycksfall eller om sömnproblemen ingår i ett större medicinskt utredningsbehov. Det kan göra det lättare att fokusera på barnets mående utan att behöva oroa sig för kostnader.

Läs om familjestöd i Folksams barnförsäkring

Det varierar väldigt mycket från barn till barn hur länge de behöver sova middag. De flesta barn har slutat sova på dagen när de fyllt 5 år, men många barn slutar sova på dagen redan vid 2,5–3 års ålder. 

Om du upplever att ditt barn har mindre sömnbehov under natten kan det hjälpa att dra ner på tiden barnet sover under dagen.

En hel natt för ett barn skiljer sig från vad en hel natt är för en vuxen. För ett barn i 1-års åldern är en hel natt ungefär 5 timmar med sömn.

Alla barn vaknar till på nätterna men det som skiljer sig åt mellan barnen är att vissa barn kan somna om själva medan andra behöver hjälp med det. Många barn behöver hjälp att somna om även när de blir äldre.

Nattskräck är ett tillstånd då barnet befinner sig delvis i sömn, delvis i vakenhet. Det är korta stunder då barnet skriker intensivt och är okontaktbart. Barnet brukar sen somna om själv och kommer inte ihåg det som har hänt. 

Ja, det är skillnad. Nattskräck brukar inträffa 1-2 timmar efter att barnet har somnat. Barnet kan skrika hysteriskt och vara svårt att få kontakt med. Mardrömmar sker oftast senare under natten och barnet vaknar ofta till efter mardrömmen.

Barn som sover för lite kan få svårt att hantera sina känslor. Ditt barn kan bli irriterad, ledsen, impulsiv och utåtagerande.
Brist på sömn påverkar också barnets förmåga att lära sig nya saker och det försämrar immunförsvaret.

Våra barnförsäkringar

För barn är hela världen en spännande lekplats. Som förälder vill du skydda dem från allt ont och med en bra barnförsäkring kan du känna dig tryggare.

Källor: 1177.se

Publicerad 24 mars 2020

Uppdaterad 9 april 2026