Se över ditt värmesystem

Värmepumpar Värmepumpar är effektiva uppvärmningssystem som tar tillvara på värme i luft, vatten eller berg. Värmesystemen drivs med el men ger tillbaka flera gånger så mycket el som de förbrukar. Det finns olika sorters värmepumpar:

• Bergvärme- och jordvärmepump - använder energin som finns lagrad i berget eller marken
• Luft-vattenvärmepump - använder energi från uteluft som överförs till vattenburet system
• Luft-luftvärmepump - använder energi från uteluft som sedan värmer upp inomhusluften
• Frånluftsvärmepump - återvinner värme ur ventilationsluften som sedan återförs till husets värmesystem

Ta del av Folksams jämförelse av värmepumpar

Pannor Pannor är uppvärmningssystem där vatten värms upp och fördelas ut med radiatorsystem. Det finns olika sorters pannor:

• Elpanna - uppvärmning sker med elpatron
• Oljepanna - en typ som nästan helt försvunnit på marknaden
• Vedpanna - ovanligt med renodlade vedpannor idag, men används ofta i kombinationspanna eller kompletteras med elpatron
• Pelletspanna - alternativet om du vill elda själv
• Kombinationspanna - en panna med en kombination av el, biobränsle och olja

Direktverkande el Med direktverkande el kommer värme och energi in i huset via ledningar, radiatorer eller golvvärme.

Fjärrvärme Fjärrvärme produceras i gemensam anläggning och är kopplad till husets värmesystem med en värmeväxlare.

Effektbehovet är hur mycket elenergi en pryl eller ett hus behöver i ett visst ögonblick för att fungera eller hålla ett hus varmt.

Energibehovet är den el som används över tid. Vanligen räknar man denna elanvändning som kWh (effekt per timme). En dammsugare med ett effektbehov på 1 500 watt (=1,5 kW) som används i en timme förbrukar 1,5 kW · 1 h = 1,5 kWh.

Exempel på effektbehov och energibehov: Ett hus som har ett effektbehov på 8 kW den kallaste dagen behöver 8 kWh per timme. Förses huset med den värmen hålls huset varmt. Tillförs huset mindre effekt löpande kommer huset sakta bli kallare.

Hur snabbt det sker beror på hur tungt och välklätt huset är. En människa som är ute på vintern med rejält med vinterkläder kommer inte frysa lika snabbt som den som är lättklädd. Samma sak påverkar huset, välisolerade hus blir inte kalla lika fort.

Husets toppeffekt utgår från den kallaste dagen på året. Det är då huset behöver mest energi för att hållas varmt. Toppeffekten inträffar vid DVUT – dimensionerande vinterutetemperatur som varierar kraftigt över landet. I samband med installation av olika typer av värmepumpar är husets toppeffekt en viktig parameter eftersom den vägleder i dimensioneringen av anläggningen.

I våra elsystem måste vårt gemensamma effektbehov produceras samtidigt som det används. På vintern behöver vi värma våra hus och lokaler och samtidigt hålla igång företag och industrier.

Det blir svårare och dyrare att producera tillräckligt med el för att tillgodose behovet. Effekttopparna inträffar vissa tider på dygnet – morgon och eftermiddag. I många länder blir behovstopparna så besvärliga att man måste stänga av elen i vissa områden. Så kan det i värsta fall bli även i Sverige.

Eftersom elen används samtidigt som den produceras måste vi också transportera den effektivt. Varje del i elsystemet måste kunna leverera den effekt som behövs i varje ögonblick hos den lokale användaren.

Idag kan vi producera mer el än vi behöver i Sverige, men en riktigt kall vinterdag kan effektbehovet bli för stort, och vi får svårt att distribuera elen till alla. När vi rör oss mot stora effektbehov stiger priset uppåt.

Elpriset styrs av flera samverkande faktorer:

Tillgång och efterfrågan - Under kalla vinterdagar när många värmer sina hem stiger efterfrågan och därmed priset. När produktionen från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft är hög sjunker priset.

Europeisk elmarknad - Sveriges elnät är sammankopplat med Europa. När vi exporterar el påverkas våra priser av de ofta högre europeiska priserna. Minskad export kan ge lägre, mer nordiska prisnivåer.

Effekttoppar - Elpriset kan variera kraftigt under dygnet. Under morgnar och kvällar när många använder el samtidigt uppstår effekttoppar som driver upp priset. Dessa toppar blir särskilt märkbara när produktionskapaciteten är ansträngd.

Val av elavtal - Ditt val av elavtal påverkar hur du exponeras för prissvängningar. Med ett vanligt rörligt avtal betalar du samma pris oavsett när du använder el. Med timdebitering kan du spara pengar genom att använda el när den är billigare.

I elnätet sker förluster, främst beroende på motstånd som gör att det blir varmt i elledningen när elen transporteras.

När produktionsmöjligheter i södra Sverige har lagts ner (exempelvis kärnkraft) innebär det att mer el måste transporteras långa sträckor. Det innebär att förlusterna ökar totalt sett, då elen värmer ledningen under en längre sträcka.

Förlusten når till slut kunden i form av högre fakturor från elnätsföretaget. Förutom kraftigt ökade elfakturor kommer elnätsfakturan sannolikt också att öka.

Förnybara energikällor är solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa. Dessa fylls ständigt på och det sker främst genom solens strålar.

Många äldre hus har traditionellt värmts upp med ved, men moderna uppvärmningssystem erbjuder både bekvämare och effektivare alternativ. För att optimera uppvärmningen av ditt äldre hus kan du överväga:

Pelletspanna – ett mer automatiserat värmesystem som ersätter vedeldning men behåller biobränslefördelarna Värmepump – om huset har vattenburet värmesystem kan en berg- eller markvärmepump ge energieffektiv uppvärmning Luftvattenvärmepump – ett kostnadseffektivt uppvärmningssystem som fungerar bra i äldre hus och kräver mindre ingrepp än bergvärme

Mer information om värmepumpar

Om ditt hus har direktverkande el kan du välja en luft-luftvärmepump som ett komplement för att förbättra uppvärmningen i huset. Den värmer upp rummen men kan inte värma vatten till kranar och duschar.

Om du vill kunna byta helt från direktel till ett annat uppvärmningssystem behöver du installera rörledningar och nya radiatorer för vattenburen värme.

Genom några små förändringar i hemmet kan du minska din energiförbrukning och påverka både din elräkning och klimatet. Ta del av våra bästa tips för att spara el:

Elva tips för att spara el hemma

Sverige är indelat i fyra elområden eller elzoner: Elområde Luleå SE 1, Elområde Sundsvall SE 2, Elområde Stockholm SE 3, Elområde Malmö SE 4.

Elområde 1 och 2 har vanligtvis ett överskott på el och område 3 och 4 har ett underskott. Det betyder att det normalt sett finns mer och billigare el i norra Sverige jämför med de södra delarna. Ett resultat blir då att invånare i södra Sverige tidvis får betala ett högre elpris, men det kan även vara det omvända.

Det finns fyra elzoner från norr till söder: Elområde Luleå SE 1, Elområde Sundsvall SE 2, Elområde Stockholm SE 3, Elområde Malmö SE 4.

För att exakt se var gränserna går mellan de fyra elzonerna kan du använda Svenska Kraftnäts karta.